Redo för dårhuset??

Ja, hrm... Jag har en granne som förmodligen numera tror att jag är redo för dårhuset... Jag tänkte jag skulle tända i pannan, så jag gick ut för att hämta ved. Just när jag öppnar dörren kommer en vindil, och för mig själv (och katterna, kan ju tilläggas) utbrister jag i ett

"Hövva, vad kallt det var!"

- högt och ljudligt. I detsamma ser jag då hur en utav grannarna är tvärs över gårdsplanen och hämtar posten. Lyfter på huvudet och tittar på mig. "Hej!" får jag snopet och mumlandes fram, innan jag generat tar mig vidare till vedboden...

Jag har inte skrivit mycket - eller nåt egentligen - om hur helgen var. Den var fullspäckad, härlig, omvälvande, ledsam, glädjefylld... Det var så mycket känslor i omlopp, och man vart trött och uppfylld på samma gång. Jag har tänkt och funderat, men det är så svårt att formulera. Tiden som jag var med i KGC var så otroligt viktig och värdefull för mig, och nu när vi träffades igen kom minnen och känslor tillbaka igen. Jobbigt och härligt på samma gång - svårt att skiljas igen efter en underbar konsert som gick jättebra, och en gudstjänst med en otrolig närvaro som rörde många.

Hursomhelst, trots att jag var jättetrött igår, hade ont i hela kroppen - huvudvärk, muskelvärk, stel - så har helgen och det vackra vädret gett mig någon sorts energikick. Igår plockade jag iordning litegrann här, diskade en maskin disk och dammsög. Idag har jag bakat fyra limpor bröd, eldat och diskat en maskin disk. Jodå, disk blir det gott om, fast vi bara är två personer i hushållet!

Igår opererade Maja bort mandlarna och polyperna. Jag var i Borås igår och hälsade på på lasarettet, och gav krya-på-dig-presenter. Det blev hon glad för. Hon är så duktig, Maja! Tapper! Jag har inte pratat med Carina än idag, men förmodligen får de komma hem idag. Det kommer väl an på om Maja äter och dricker som hon ska eller inte - igår mådde hon illa och var inte sugen på någonting.