Jämförelsebilder och funderingar

Jag tog ett kort med webkameran i lördags när jag skulle ut på tjejkväll, och då hittade jag ett foto från januari också. Jag insåg att det har gjort en del skillnad de kilona jag har gått ner hittills, och jag blev (ännu) mer peppad till att sätta fart igen. Tyvärr tar min webkamera inte så bra kort, men man ser ändå skillnaden.

090113

090307

Jag har alltså börjat på riktigt med pulvrerna igen nu. Jag ångrar att jag har slarvat några veckor, för jag ska säga, detta är lika jobbigt som när jag först började... Hungrig och sugen mest hela tiden! Jag har bara mig själv att skylla, men det gör det inte mindre jobbigt.

Jag får försöka tänka på att jag faktiskt vet denna gången att om jag bara är stenhård, så kommer det snart att gå mycket bättre! Men det vill till att vara STENHÅRD mot sig själv, inte falla för en enda frestelse - det gör allting så mycket svårare om man gör det!

Jag vet ju att jag har en remiss inne på operation. Jag har varit lite inne på en blogg och läst, hon som skriver har just gjort en operation. Här kan ni läsa om själva operationen, och där finns också en liten film om hur det går till.

Ju mer jag funderar, desto mer förlikar jag mig med tanken att det kanske är det enda att göra? På ett vis känns det som att man "fuskar", och det känns lite värdelöst, ska man verkligen inte kunna klara av att gå ner i vikt och hålla vikten ändå, utan operation?! Samtidigt tänker jag att jag har kämpat så många år, det har gått upp och ner, det sliter på kroppen... Varför ska jag inte göra en operation, och sedan veta att "that´s it", nu kan det bara gå neråt? Ja, det är mycket funderingar...