Dagen igår

Igår var det verkligen en lång dag! Fredrik väckte mig strax innan 05, då steg jag upp och körde honom till jobbet. I pyjamasen. Jag packade ner kläder i en kasse, och så åkte vi. Efter skjutsandet till jobbet, så åkte jag till Hyssna - Carina började jobba kl 06, och det är så toktidigt att dra upp barna då! Så vi bestämde dagen innan att jag skulle ha barna hela dagen, eller ja, det blev förmiddagen, för Carina slutade kl 12. Väl där stöp jag i deras säng istället - barnen tyckte det var jätteroligt, när vi sedan vaknade, att jag hade pyjamas på mig! Fast de är vana vid att jag gör lite tokiga saker, så att köra bil i pyjamas, det var nog inget som förvånade för dem. Tur att det inte hände något!! :-D

En undran bara... Hur kommer det sig att det är så mycket lättare att fixa och greja och dona hemma hos någon annan än hemma hos sig själv?! När frukosten var avklarad, ja, då diskade jag jättestora disken. Och torkade av sölig spis. Jag eldade. Dessutom fick jag barnen till att plocka i ordning på deras rum, och sedan dammsög jag. Tills dammsugaren till mitt stora förtret inte ville fungera längre! Det är ju såå typiskt att nåt ska gå sönder när man gör nåt bra! Jag flyttade runt och testade flera olika vägguttag, och den ville bara inte fungera mera. Det konstigaste var, att B-O sedan testade den, och då var det inga fel på den. Han drog och röck i sladden med tanken att det kanske var nåt glapp, men inte! Knepigt!

Efter städandet gick vi på promenad, jag, barna och Vippa. Barna var inte helt sugna egentligen, men så kom jag på att vi kan ju gå och möta Carina från jobbet, och då blev det lite roligare!

Ja, förresten... Frukosten var en historia för sig också. Jag kokade kaffe till mig och ägg till barna, och så kulle jag då dessutom rosta bröd till dem. Bara det att jag kunde inte på nåt vis få brödrosten till att fungera! Jo, så jag ringde till Carina på jobbet, och tyckte det var så konstigt - knappen ville liksom inte stanna nere, och när jag höll den nere, så blev den inte varm! Ja, Carina hade ingen aning om att den var sönder, men så kom hon på att jag kunde rosta i ugnen istället då. Ja, sagt och gjort, jag satte på ugnen, och vi fortsatte prata en stund till. Jag ställde fram frukost, och ställde undan brödrosten igen. Eller det var vad jag skulle göra, då jag fick syn på att sladden inte var i! *skäms* Jag erkände mitt misstag för Carina, och vi fick oss ett gott skratt i alla fall!

Apropå det här med maten... Jag måste bara till mitt försvar tala om, att bara för att jag den senaste veckan har ätit då och då, så har jag faktiskt inte ätit slarvmat, eller godis eller så. Det tycker jag i alla fall man får se som ett framsteg! Åh, det låter lite som en dåres försvarstal, men så är det i alla fall. Jag har fått lite kritik, och det är med alla rätt, det måste jag säga! Jag tar till mig av det, och jag ska skärpa till mig igen. Det är inte alls så att jag i verkligheten är nöjd med -17 kg, det är bara en början. Men återigen - att jag slarvar några dagar nu, det betyder inte att jag tokslarvar! På lördag ska jag ut med jobbet, från och med söndag är det nya friska tag som gäller. Det lovar jag mig!!! Jag ser det inte som att jag har avbrutit min väg framåt, jag har hamnat lite på ett sidospår, och alldeles snart är jag "back on track" igen.

Ett varmt tack till Carina, som fick mig med ut på promenad i förrgår också! Jag skrev väl att det var vad jag ville, det var så fint väder - men kom jag iväg?! Nä, det gjorde jag inte! Men så ringde Carina och ville jag skulle komma så vi kunde gå på promenad - och det gjorde vi, i över en timme! Igår gick jag, som sagt, också ut - det kändes jätteskönt, och jag måste verkligen fortsätta med det. Idag regnar här på tvären, så idag blir det inte... Men jag har bestämt mig för att sätta mig på cykeln istället! Jag börjar faktiskt inte jobba innan om 2,5 timme, så det bör jag ju hinna, eller hur?! ;-)

Förresten, trodde ni att dagen igår var slut med detta?! Nä, det var den inte. Efter barnvakteriet hade vi extrainsatt APT 13:30-16:30 (tack för de nästan 7 timmarna komp!) och sedan åkte jag hem och sov en timme innan övningen med kören i Sätila tog sin början. Full huggning hela dagen! Men det var en bra dag, barna var helt underbara, goa som bara de kan, sams hela tiden, och sjungandet med kören är alltid en stor energikick!