måndag, februari 23, 2009

Icke-flyt!

Min inspiration är obefintlig. Det är inte bara det att jag har ett oflyt i mitt självförtroende - det är borta. Jag har ett icke-flyt. Jag har ingen "go" längre! Alla negativa tankar handlar om maten - på andra områden tycker jag faktiskt att jag mår ganska bra. Men maten tar så mycket kraft och energi i min tankevärld... Under veckan som har gått har jag småfuskat mest hela tiden. Så äter jag nåt, så tänker jag att jag hoppar över en påse pulver, så blir jag hungrig, så äter jag... Nä, det är en negativ, nedåtgående spiral, som är så svår att stoppa, så svår att få bukt med. Tänk, fick jag önska mig något, vad som helst, så skulle jag önska att jag aldrig, aldrig mer skulle känna sug efter mat! Att inte bli hungrig, att inte bli sugen, att inte tycka att det luktade gott... Det hade varit helt fantastiskt, det!

Ni får hjälpa mig nu att hitta tillbaka till det positiva flytet som jag hade och som jag hittade! Jag behöver det! Idag tror jag det är tre veckor sedan jag vägde mig. Kan det var så länge sedan? Två i alla fall... Än så länge har jag gått ner nästan 17 kg, men jag vill inte väga mig nu, jag är rädd att jag har gått upp igen... Och motionscykeln, den står här. Snart får jag ta fram dammtrasan och torka, för inte blir den odammig av att jag använder den i alla fall...

Nä, hit med inspiration och värme, så jag klarar att rycka upp mig en gång till! Det gick ju så bra, vad var det som hände?! Det enda som gäller för mig är att vara stenhård hela tiden, det går inte att göra massa avkall hela tiden, då funkar det inte ju!

På tal om avkall - jag har redan 2-3 avkall inplanerade... Om jag kunde nöja mig med det kanske, och tänka på dessa tillfällen när suget sätter in? DET skulle vara bra! Jag får ta och försöka göra så. Imorgon är en ny dag, en dag som är oförstörd, och som jag kan göra vad jag vill med. Låt oss hoppas och be för att det ska bli en bra dag, en dag jag klarar av på det sätt som jag vill, en dag som jag ska få vara nöjd över - en dag när jag ska kunna känna mig stolt över mig själv!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Oj, svårt att skriva kommentar på ett inlägg som detta...

Jag förstår dig så väl och vet precis vad du går igenom, för jag har samma h-vete som du just nu. Maten, maten, maten... Tänk om man kunde leva utan mat???

Men du, idag är faktiskt en helt ny dag. Den börjar tom och får liv genom våra tankar och vad vi gör med den. Låt oss göra detta till en BRA dag, en dag där vi faktiskt GÖR vad vi har tänkt oss, en dag där vi tänker BRA tankar om oss själva och maten.

Du klarar ju det här, det är ju piece of cake egentligen ju!!! KRAM.

Tojjan... sa...

Jag tänker inte vara lika snäll som föregående i min kommentar. Jag säger rent ut: Skärp dig!

Att du slappnade av nu var för att du med all rätt, var stolt över att ha droppat 17 kg. Det ÄR superbra gjort. Men räcker det? Om du är nöjd med dom kilona, så fine, då är du det, men om du vill tappa mer...kliv upp på bana och cykel - NU!

Varför ska du småäta? Fundera över vilka orsaker som triggar ditt matsug. Jag använder maten som ett slags belöningssystem. Om jag gjort något bra, varsågod - mat. Omvöänt, ingen mat. Att hitta balansen är svårare än att tappa i vikt.

Så. Nu har jag skällt och levt. Ser fram emot att du 1. Väger dig omdedelbart! och 2. Att du återvänder till din positiva spiral.

Uppfattat?
Kramen
Vix