Hmm... Vis av erfarenheten från förra årets svampjakter med mamma, så hade jag keps på mig för att slippa älgflugorna igår när jag var på jakt med Pia - förra årets turer slutade allt som oftast med att det killade i hela huvudet. Alltid trodde/tänkte/hoppades man att det bara var inbillning, men ofta var det en fluga eller två som höll till nere i hårbottnen. :P
Istället har min kropp blivit nåt sorts nytt favorittillhåll för fästingar - idag hittade jag ytterligare en, på samma arm som förra gången. Dock hade den antagligen precis satt sig, för det blev inte ens något märke efter den - jag ser inte ens nu var det var den satt någonstans.
Men det är bra knepigt, jag kan inte komma ifrån känslan att det killas - i nacken, i håret, på halsen, på ryggen... Inte så där vanligt "åh, vad det kliar, jag måste klia tillbaka" - mera sådär, vad är det som kryper på mig, bort med dig! Men hittills har jag inte gjort några fler fynd, så jag antar att det bara är fantasin som spökar.
1 kommentar:
Du är go du med din lilla insektsfobi...
fast jag försstår vad du menar, själv är jag ganska oberörd av kliande efter 30 år med psoriasis.
Fast fästingar och annat småkryp får gärna hålla sig där de kom ifrån!
Apropå igår så var jag disträ på msn för jag beställde saker på panduro och pratade med vix i tfn.
hon har ju startat en blogg hon med!
Lav jo kram Pia
Skicka en kommentar