How strong am I?!

Är faktiskt väldigt nöjd med mig själv för tillfället. Har varit i Hyssna hela kvällen, och när klockan närmade sig halv elva kände jag att "Hmm, en hamburgare på McDonalds hade inte vart så fel!!" Hungrigare och hungrigare blev jag, och när jag åkte hem, åkte jag ju inte hem. Jag åkte mot Kinna för att falla för hungern och frestelsen av en Big Mac.

Ja, så kom jag till Skene och insåg att jag hinner inte innan de stänger. Är Frölich öppet? (En gatukiosk, för de som inte vet, med väldigt goda burgare!) Jo, det såg öppet ut. Där kan man inte betala med kortet, så jag åker till minuten och tar ut pengar för att åka dit och köpa en burgare istället. Tillbaka i bilen efter att jag har tagit ut pengar utspelade sig följande konversation med mig själv. På riktigt. Högt. För alla att höra, om det nu hade suttit någon i bilen. Ja, Jessica, Elinor, Carina - ni vet ju! ;-)

"Men Annelie, vill du verkligen ha en hamburgare??" "Ja, det vill jag!" "Men behöver du en hamburgare?" "Nä, det gör jag inte..." "Men vill du EGENTLIGEN ha en hamburgare, om du tänker efter?!" "Nä, det vill jag inte..." "Vad ska du göra istället då?" "Jag ska åka hem, ta den resterande pulverdrycken som jag har kvar, och om jag fortfarande är hungrig då, så kan jag ta en macka!" "Ja, men då gör du det nu, åk hem, drick en dryck och se hur det känns sen!"

Här sitter jag nu, en timme senare, en dryck senare, men ingen macka senare. Stolt, nöjd och - faktiskt - lite mallig!