Buckla i bildörr

I förrgår var jag på MM och handlade. Just som jag satt i bilen och skulle åka därifrån kom det en röd bil och parkerade i rutan till höger om mig. Strax efter hör jag en mycket ljudlig smäll! Då har passageraren bakom föraren i den röda bilen öppnat sin dörr, varpå vinden tog tag i den, och slängde upp den i min bakdörr. Jag vänder såklart huvudet ditåt, och ser en tjej som ser... Förvånad ut, tror jag. Eller, ja, ni vet "NEJ!!".

Ja, jag stiger ju ur bilen såklart, och går för att se vad det blev för märke, eller först OM det blev ett märke i min bil. Den röda bilen innehåller ganska många personer, två eller tre tjejer och en eller två killar. Det är inte säkert att det var fem personer i bilen, men minst en kille i alla fall. Alla stiger ju snabbt ur bilen, och ja, vi samlas väl där. "Det var inte jag!" är det första tjejen får ur sig, men innan jag hinner svara ändrar hon det till "Det var inte meningen!" "Nä, det förstår jag" svarar jag. Ja, så var det någon i sällskapet som sa att ni får ju byta personuppgifter med varandra, och så gör vi - jag och tjejen som öppnade dörren. Först skriver hon bara adress, men jag vill ha telefonnumret också, och får mobilnumret.

Dessutom vill jag ha hennes personnummer, och hon skriver först bara de sex första siffrorna, men även de sista när jag ber om det. Jag lämnar mina uppgifter till henne, och när jag har gjort det ber hon att få tillbaka blocket, stryker över sina fyra sista siffror och ändrar dem. Jag vet inte varför, men jag fick ingen bra känsla av det. Hela stämningen var lite att jag vet inte om jag kan lita på dem... Enligt hennes personnummer är hon 19 efter sommaren, och jag skulle tro att alla var i samma ålder. Samtidigt som vi byter uppgifter med varandra går killen på hela tiden och tjatar om att "det var ju inte så farligt, det går att tvätta bort, jag jobbar på Toyota..."

Jag tar bilnumret också, då protesterar de och menar på att det var ju inte föraren som gjorde det, men min magkänsla säger att det är nog bra att ha det... Ja, så har vi bytt uppgifter med varandra, och jag säger väl nåt om att jag ska kolla med försäkringsbolaget. Hela gänget går i alla fall, utom killen som dröjer sig kvar, fortfarande helt fokuserad på att det ju inte var så farligt. "Jag jobbar på Toyota." säger han igen, och fortsätter "Det finns ett polermedel, med lite korn i. Om du gnuggar med det, så går det bort." "Jaså, tar det bort bucklan med?" frågar jag. "Men det är ingen buckla" svarar han "Det bara ser ut så!" "Jaha, och känns så..." svarar jag då, varpå han också går iväg.

När jag hade pratat med några jobbarkompisar om det, så tänkte jag att vi lämnar bilen till Toveks för att få ett kostnadsförslag, så kunde man sedan ringa den här tjejen som gjorde det och säga att om hon betalar vad det kostar, så behöver man inte dra in försäkringsbolaget i det hela. Men nu blev det så att när Fredrik lämnade in bilen, så frågade de på verkstan vad vi har för försäkringsbolag, och ringde och pratade med dem, så nu går ju inte det då. På verkstan sa de i alla fall att det kommer att gå på dens försäkring som äger bilen, och att vi inte kommer att behöva stå för det.

Just nu som jag skrev, kom jag på att vi bara har trafikförsäkring på bilen - det hade jag helt glömt av! Jag ringde Fredrik och påminde honom om detta, men det hade verkstan sett när de slog in bilnumret på försäkringsbolagets hemsida, men han hade sagt, att eftersom vi är kund hos dem, så kommer de att hjälpa oss att driva det ändå, eftersom det inte var vårt fel. Jag hoppas att det är så!

Alltså, nu låter det kanske som att bucklan är gigantisk - det är den inte. Men den syns tydligt, och det är röd färg i den - så vill jag inte ha det!