Fullt upp!

Hela helgen är fullsmockad med saker att göra. Det började i fredags. Först och främst, så jobbade jag till kl 15 - för en gångs skull kunde jag flexa litegrann. Efter jobbet skulle jag köra ut kontaktbladen till de jag har att köra till, sedan var tanken att jag skulle hem och hämta Fredrik, så skulle vi åka och handla. Jag blev dock sittande hos en tant i 2,5 timmar och drack kaffe och pratade ute på hennes altan, så det blev lite ändrade planer efter det. Jag åkte till Jessica och lånade en bok och passade på att ringa Fredrik också. Klart han undrade var jag höll hus någonstans!! Efter det körde jag ut resterande kontaktblad, och sedan var det till att åka och handla själv. Vi hade frukostmöte i kyrkan i lördags, och det var det jag skulle handla till på fredagen. Jag var hemma kl 20:40 - då hade jag hållt igång sedan kl 6 på morgonen!

På lördagen var det även då upp tidigt, eftersom jag, tillsammans med Carina och S, skulle fixa frukosten. Det pratades om räddningsmissionen, och det var SÅ intressant!! Efter kyrkan åkte jag till mamma och pappa en sväng, och sedan hem, var väl hemma vid 14- tiden. Kl 15 började jag jobba, och jobbade till kl 20:45.

Idag har jag varit mötesvärd i kyrkan, och sedan åkte jag till en arbetskamrat en sväng. Vi pratade en stund och drack kaffe. Jag fick dessutom sättpotatis och vallmofrön av henne, så nu vet jag vad jag ska göra nästa helg! Nu har jag just ätit middag, och jag ska lägga mig i soffan en stund och vila innan jag åker till jobbet. Jag jobbar kl 15-21 idag också.

Aj, aj, aj!

Jag följde med familjen Andersson hem en sväng till Hyssna förut, och jag och Erik passade på att leka lite med Vippa. Vi kastade pinne och hon sprang och hämtade - en väldig massa motion fick hon!! MEN en av de sjuhundra gångerna jag skulle ta pinnen, ja, då råkade min lillfingertopp fastna i Vippas tand. Hon skulle ta nytt tag om pinnen, och där kom mitt finger emellan och i kläm. Ajajaj!



Det kommer inte riktigt fram av bilderna, tyvärr blev de lite suddiga, men där jacket är kan man lyfta en stor flik... Det gör ont! Ja, inte hela tiden faktiskt, men nu har jag precis tvättat riktigt ordentligt. Blodet rann, liksom... Är det någon som vet om man behöver stelkrampsspruta sig?

Jag följde sedan med Carina och barnen till Skroten och fick köpt mig tyg till nya gardiner i kakelugnsrummet. Jag tänkte mig sy två kappor den här gången, jag som bara har haft längder förut. Men jag har inte orkat sy idag, det tar liksom litegrann på krafterna att vara moster. MEN vad roligt vi har haft, och mysigt! Får väl se vad som kommer för mig imorgon innan jobbet, jag har kvällen, så kommer jag bara upp i tid, så kanske jag börjar.

Besök av Maja och Erik

Igår hämtade jag Maja och Erik på förskolan. När vi kom hem fixade jag i ordning lite picknick, och sen gav vi oss iväg. Vi gick en bit in i skogen, där är en kohage som är så fin - massor av stenar att klättra på, och plats att springa på. Jättemysigt! Där satt vi i solen och åt ostsmörgås, äpple och banan och drack oboy. Härligt. Vi var nog iväg i alla fall en och en halv timme. När vi kom hem gick vi in till fåren en stund. Fåren var inte så överdrivet lyckliga för det, de höll sig mest undan faktiskt. Men även där finns massa stenar, så barna sprang omkring och lekte "inte nudda gräs". Det höll dem på med i en timme, ca.

Sedan ville de gå in och måla, och det gjorde vi en stund, och de fortsatte medans jag stekte korv. Kvällsmaten blev alltså stekt korv i bröd. Maja hade en tand som var jätte, jättelös! Jag fick såklart inte röra den, men jag fick titta på den i alla fall. Under kvällsmaten sa hon igen att jag skulle titta, och oh my God, den var verkligen lös. Hängde i en tråd bara. Så jag sa till henne att hon kan likaväl dra ut den. Vilket hon gjorde! Hon tappade alltså sin andra tand hos mig! Vi hade lite funderingar på hur tandfén skulle kunna hitta henne när hon inte var hemma, eftersom hon kommer och lägger en guldpeng vid tanden. Jag kom på den briljanta idén att vi tänder ett ljus ute, så hittar hon oss! Det gjorde hon också, när Maja vaknade imorse gick hon ner, och kom upp med en guldtia i handen. :P


Efter kvällsmaten tittade vi på film, Snow buddies. Den var lite mysig, ganska roligt, och lite spännande. Barnen tyckte om den, och de har tittat på den idag också. Till filmen satt vi och åt lite godis och drack dricka. Jag sa till Maja att jag har köpt lite att mysa med till filmen. "Godis!" ropade hon då. "Nej, men det är ju inte lördag idag", sa jag med ett flin. Men såklart var det lite godis. Fast jag hade kollat med Carina först så det var ok. Sen skulle det sovas då... Efter att ha sprungit upp och ner tusen gånger, så kom de äntligen till ro. Kanske för att även Fredrik var tvungen att gå och lägga sig, och jag sa till dem att nu måste de vara tysta så han får sova, för han ska gå upp jättetidigt.



Natten var lugn, Erik vaknade nån gång vid tretiden och låg en liten stund hos mig, men jag frågade sen om jag kunde bära in han till hans säng, och det fick jag. Skönt det, annars hade jag fått ligga och knö med honom... Men klockan sju var de vakna igen. Usch, jag var såå himla trött! Men så är det ju när man har lånat barna, de är morgonpigga. Jag gick helt enkelt och la mig för sent... Det lyckades dröja 30 minuter i alla fall innan de kom till min säng, då hade de legat och pratat länge i sina sängar... Ojojoj, vilket bus det blev i sängen!! Brottningsmatch och hopp på magen. MIN mage! Tur att den var tom!

Vi gick ner och tittade lite på film, och efter en stund sa barna att de var hungriga. Då åt vi lite ostsmörgås, kokt ägg, youghurt och varm oboy. För varm, visade det sig, Erik brände sig. Och när han brände sig ryckte han till i handen, så det hamnade oboy över halva bordet... Fast det gick bra, och med lite kall mjölk i oboyen blev det bättre. Maja skar sig i fingret, det var så konstigt, för plötsligt när hon lyfte koppen, så gick örat sönder. Knepigt! Vi skrattade åt det först och tyckte det var så konstigt, men så såg vi att hon hade skurit sig... Fast det gick också bra, det gjorde inte ont, sa hon, och vi satte ett plåster på. Det blödde en del, faktiskt...

Sen ville Maja baka, så det har vi gjort. Fast jag hade inga ägg hemma, men jag hittade recept på sockerkaka utan ägg i, vi får la se hur den smakar! Snart väntar middag, kokt potatis och fiskbullar i dillsås. Gott!

Jobbet

Sitter på jobbet och vet inte riktigt vad vi ska hitta på... De flesta av de gamla tittar på gudstjänsten på tv:n, jag har suttit med dem och tittat jag med. Men jag är så otroligt trött idag, så jag höll faktiskt på att somna. Det är ju inte klokt! Imorse var jag inte alls med på noterna, till slut vaknade jag av att Fredrik la sin hand på mig och jag fräste "Vad är det!" till honom. "Klockan är fem i halv sju." svarade han, varpå jag steg upp. Jag började kvart i sju idag... Men jag kom allt i tid, det gjorde jag!

Här är lite grått idag. Igår var vi ute både förmiddag och eftermiddag på jobbet, kanske blir här finare i eftermiddag - det ser så ut på väderprognosen i alla fall.

Det går bra att jobba, men E är sjuk, så jag jobbar med en vikarie hela helgen som jag aldrig har jobbat med innan. Vi kompletterar varandra, kan man säga. Jag är mycket för att umgås med de gamla, hon är mycket för att städa och hålla rent och snyggt. :-) Det går bra, men det är alltid lite ovant när det är någon ny att jobba med, det blir inte riktigt samma flyt. Men hon är duktig, så det är inga som helst problem!

Jag längtar faktiskt till ikväll då arbetshelgen är slut... Inte för att jag inte trivs, utan för att jag är trött, helt enkelt. Men jag är ledig tre dagar sedan, det är ju alltid något att se fram emot!

Jag bor på landet!

Påskhelgen var helt fantastisk! Nu jobbade jag ju visserligen både långfredagen och annandagen, men jag fick vara hemma med Fredrik både påskafton och påskdagen. Vi var hundvakt åt lilla Vippa - familjen Anderssons korthåriga tax, 9 år gammal. Hon är verkligen världens mest sociala hund! Så otroligt gohällig! Katterna gick la här som på nålar hela helgen, men det gör de så fort det kommer in ett annat djur här - särskilt om det är en hund.

Vädret var verkligen helt fantastiskt hela påsken - som många av er vet! Vippa är van hemifrån att kunna gå ut i trädgården och motionera sig själv, eftersom familjen Andersson har inhägnat sin trädgård. Nu är hon ju en jakthund, och att släppa henne lös här ute vore ingen bra idé. Med rådjuren inpå knuten vore hon borta - precis som katten i Gullefjunvisan när hunden kommer - på en halv sekund! Därför bjöd helgen på mycket och långa promenader. Jodå, träningsvärk i vaderna fick jag, men jag njöt!

På påskafton gick jag och Vippa en riktig långpromenad, vi var ute i dryga två timmar. Vi gick genom skogen - där älskade hon verkligen att gå - vidare en liten bit på landsvägen, svängde av på grusväg som rundar ett par gårdar, och så hem genom skogen igen. Nu tar inte den rundan två timmar - men först träffade jag på en fd arbetskamrat. De var ute och sågade ved, och hon kom fram och pratade när hon såg att jag kom förbi. Jättekul! Senare mötte jag en tjej som jag har träffat ett fåtal gånger, samt hennes mamma. Jag känner dem egentligen inte alls, men vi stod och pratade en bra stund. När vi var i stort sett hemma, stod jag och pratade med folket som höll på att greja och röja i grannhuset där det inte bor någon. Inte heller dem kände jag. Jag hade ju inte många meter hem sedan, men sprang ändå på grannarna som vi hyr av, så då blev det lite pratat där med!



I skogen såg jag vårens första vitsippor och citronfjärilar, på grusvägen senare såg jag också nässelfjäril och påfågelöga. I dikeskanten fick jag dessutom se vårens första tussilago. Fåglarna sjöng och kvittrade som vore de galna, och vi såg även rådjur på avstånd. När jag fick vara med om allt det här fantastiska inom loppet av två timmar, så fylldes jag av en inre lycka och glädje, av tacksamhet. Tänk att varje år är våren ett mirakel! Varje år får naturen vakna. Med det vaknar även människorna. Så känner jag i alla fall, och jag var så nöjd och glad där jag gick, så jag var tvungen att tacka Gud - både för våren och allt det fantastiska, men också för att jag får bo på landet och uppleva allt det här på nära håll.

I stan hade inte folk stannat och pratat med mig om ditten och datten, de hade förmodligen inte ens tittat åt mig. Men när man är ute sådär och småpratar lite här och lite där - det är en go känsla! Det blir en by-känsla, en vi-känsla...

På kvällen kom Maria S, en barndomskamrat, och vi grillade, pratade, sköt raketer och spelade spel. Ett missförstånd under själva spelandet gjorde att årets längsta skrattanfall utbröt. Jag lovar, vi skrattade så vi tjöt och grät i säkert 15 minuter - om det ens räcker. Härligt! Fredrik bara tittade på oss och skakade på huvet. Nog såg han det roliga i situationen, men kanske inte helt så som vi gjorde!

På påskdagen var det gudstjänstmedverkan med gospelkören i Sätila kyrka, tillsammans med barnkören. Jättekul! Det var dessutom dop också, extra mysigt blir det då. Fast prästen sa fel namn...

Nu blev det ett sånt där marathonlångt inlägg igen! Jag får väl lära mig att skriva lite mer ofta, så kanske ni orkar plöja er igenom texten också... Som ni säkert märker, så sprudlar och bubblar det i mig just nu, och jag NJUTER! Det tycker jag att ni också ska göra.

Jobbet och långfredag.

Jag jobbade ju igår då, första dagen på tre veckor. Det gick bra, men jag kände mig lite grön, och jag blev sååå trött!! Det hade flyttat in två nya tanter sedan jag var på jobbet sist, men det gick också riktigt bra. Nu har vi fullbelagt på vår avdelning, plus att vi har två stycken korttidsplatser. Tillsvidare ska de vara det, annars finns ju egentligen plats för två personer till - men det är behovet som styr, som det så fint heter... ;-) Och behovet verkar vara just nu då att det finns fler korttidsplatser i kommunen.

Idag är här långfredag, och jag ska jobba, 7-15:30. Det var tröööögt att gå upp! Jag blev jätteförvånad när jag såg att klockan hade ringt i tjugo minuter, jag trodde jag vaknade på första ringningen! Men jag vaknade upp till en jättevacker dag, så det blir nog lite promenerande på jobbet idag, kan jag tro. Eller att man i alla fall sitter ute och solar litegrann, det hade varit skönt. Precis som för förskolepersonal, så blir det liksom legitimt att göra det bara man har någon vårdtagare med sig! :P Inte så dumt... Ja, det är klart, det ska ju hinnas med också, men det tror jag det gör.

För mig inleds påsken idag, med långfredag. Precis som ICA-Stig säger, så firar vi ju inte att Jesus dog - utan att han återuppstod! Men hans lidande och död är en central del i den kristna tron, det går inte att komma ifrån. Han led och dog för oss, för vår skull - det är stort!

Glad påsk!!

Lite allt möjligt...

Imorgon den här tiden är jag tillbaka på jobbet. För första gången på tre veckor. Jag har faktiskt saknat det, jag till och med drömde om jobbet inatt. Jag var helt vilsen dock... Ingen trevlig känsla... Jag vet att det har kommit minst två nya vårdtagare till avdelningen som jag inte vet någonting om, men det löser sig säkert.

Ja, vi har ju påskveckan nu! Har ni några planer? Själv har jag inga särskilda planer, mer än att vi ska vara hundvakt åt familjen Anderssons lilla tax, Vippa. De åker till Norge över påsk, och kan inte ta henne med sig. Ska bli lite intressant att se hur det går med katterna... ;-) Hon är van katt, men katterna är inte van hund, om man säger så... Annars jobbar jag både långfredag och annandagen, men är i alla fall ledig påskafton och påskdagen. Som det ser ut nu, så kommer jag och Fredrik vara själva hemma. Vi fixar säkert till lite Janssons och lite annan påskmat, men det blir väl inte särskilt komplicerat.

Ikväll har vi övning med gospelkören i Sätila. Den senaste övningen var jag ju knappt med på, för det var ju då jag blev sjuk. Vi ska sjunga på söndag på gudstjänsten i Sätila kyrka, så jag måste liksom vara med idag på övningen - men jag befarar att rösten inte kommer att hålla. Men det är ändå bra att vara med på övningar, att gå igenom låttexter och stämmor.

Strålande vårdag

Besöket på vårdcentralen igår resulterade i ytterligare en veckas sjukskrivning. Det känns bra, nu har jag gott om tid att i lugn och ro vila upp mig och börja fungera igen. Inatt har jag faktiskt sovit, även om jag hade kunnat vara utan de konstiga drömmarna som kom på köpet!

När jag vaknade hade jag början till huvudvärk, precis som de tre tidigare dagarna i veckan. Jag tillskriver numera huvudvärken till antibiotikan jag äter, vare sig det är en känd biverkan eller ej! Jag har inte ofta huvudvärk - den här känns precis som att jag har ett band om pannan som spänner mer och mer. Otroligt jobbigt!

Igår kväll var jag i alla fall smart nog att förbereda för huvudvärken, så när jag vaknade imorse, hade jag huvudvärkstabletter och vatten färdigt på nattduksbordet, bara att svälja och sedan försöka somna om igen. Med resultatet att jag vaknade två timmar senare utan huvudvärk!

Vädret idag har inget annat att önska. Här är strålande sol, och ska så vara i alla fall över helgen. Underbart! Jag har inte orkat vara ute någonting de senaste dagarna. Det är lätt att tro när man vaknar att man är piggare än vad man egentligen är. Efter en välbehövlig dusch med tillhörande städ - hela badrumsgolvet blir blött när jag duschar - var jag helt slut. Där togs illusionen ur mig att jag på nåt vis skulle vara pigg. Nåja, jag är piggare i alla fall! Solen lockar i alla fall, och jag sitter och lurar på om jag inte i alla fall ska sätta mig ute en stund i solen.

Chefen ringde för att höra hur det var med mig. Omtänksamt, tycker jag! Jag sa som det var, att jag känner mig väldigt trött, men att jag är på bättringsvägen, och att jag kommer och jobbar torsdag - fredag nästa vecka